Planer omintetgörs där det inte finns förtroligt tal....... :
Dessa ord står i en mycket känd bok som de flesta som tror på en högre makt har läst någon gång kanske?
Jag har läst dessa ord så många gånger och har alltid reagerat på detta just för att det var ju dessa ord jag motarbetades i under hela min barndom...paradoxalt...? Ja absolut : (
Eftersom jag växte upp i en s k "överlevnadstillvaro" som ni som redan har läst föregående stycken har förstått så hindrades jag att ha planer för mitt liv. Sjukt!!!
Mina föräldrar bråkade mycket och jag blev en "liten" medlare som alltså hamnade i lojalitetskonflikt dem emellan och kort sagt mådde skit av detta....men som ni vet så hittade jag "vägar" att hantera det sjuka runt mig och teg och led och stod ut...... + allt det andra jag upplevde som ni också har läst om innan.....härinne....
Mobbningen under hela min skoltid skapade hos mig endast en handlingsplan att inte utsättas för för mycket våld och hån och hot och trakasserier....vilket gav mig totalt värdelös utbildningsgrund som har "färgat" hela min vuxna tillvaro......och därefter har jag försökt fungera hjälpligt på arbetsmarknaden pga de talanger i min person jag ändå trots allt besitter : )
Men men.....det finns
tyvärr även dessa eländen nedan i min historia:
De sexuella övergreppen mot min person skapade hos mig "en annan överlevnadsinstinkt" i påtvingade goda tankar mot min omgivning för att inte hamna på dårhus eller för att stå emot lusten att hämnas genom att själv "döda" dem som skadade mig så illa.....Glad idag att jag inte har skadat någon annan trots allt eftersom jag är en vänlig själ.......
Så hur mycket jag än ville ha planer för mitt liv då för att kunna ha bra långsiktiga mål och även kortsiktiga mål blev de tyvärr "grusade" genom allt disharmoniskt destruktivt jag istället var tvungen att koncentrera mig på.
Under tiden jag sitter här och skriver så inser jag mer och mer hur oerhört stört liv jag har haft i det "fredliga landet Sverige i modern tid.
Detta gör mig så fruktansvärt hatisk och arg eftersom jag idag inte vet hur jag ska göra för att ha vettiga planer.....jag är bara glad för varje dag jag har utan våld och skrik och gap.....ett liv i frid utan ständig press från folk som egentligen fullständigt struntade i mina känslor bara det såg bra ut utifrån.
Falska vidraga fasad som döljer det "mentalsjuka" under ytan. : (
Men vi lär oss något nytt varje dag så inte ger jag upp även om det är en ovanlig tanke att få möjligheten att ha EN PLAN: ; )
Upp till kamp nu:
Så min "plan"/ tanke är nu att försöka ha både en kortsiktig och långsiktig plan på mitt liv och försöka finna ut hur jag ska göra för att få en vettig struktur på min vardag dag efter dag och inte bara vara en "överlevare" utan en "Levande" person som ger sig själv rätten att planera sitt liv och nå de önskvärda målen så långt det är möjligt.
Utan att någon hindrar mig och som de/den gjort som tidigare bara förstört för mig allt det jag försökt bygga upp trots allt i den "motvind" jag levde i och istället nu stöttar mig och samarbetar med mig i denna vettiga planering framöver.
Jag inser nu att jag varit "dumsnäll"/blåst som har stått ut med all skit och bara hanterade och var glad för få små trevliga "stunder".....men men hjärntvätt gör människor dumma i huvudet självklart eftersom vi inte får en enda ärlig chans att tänka tycka känna svara och argumentera emot. För då är vi i direkt opposition och det ville jag ju inte vara utan snäll och foglig som ett litet lamm uppfostrades jag till att uppföra mig och som skulle"beta snällt i den hage jag sattes i"
Så svårt att förlåta mig själv för så många år på skittillvaro.....men hade jag haft den kunskap jag numer har i mitt liv efter erfarenheterna så hade jag inte handlat så som jag gjorde...det är väl liten tröst i allt elände kanske ?.
Eftertänksamhetens kranka blekhet kommer ifatt och "kastar omkull mig med alla dessa tankar känslor och att jag nu är så arg som jag är idag är nog bara ett "friskhetstecken" egentligen....Jag har vaknat upp och nu måste jag fortsätta att leva så gott jag kan de år jag har framöver om livet vill mig väl.
Jag har en vid min sida numer som själv har planer för framtiden, min nya man och han vill inget hellre än att jag delar dessa planer med honom vilket jag naturligtvis gör men som sagt....jag känner mig som "Bambi på hal is" osäker hur jag ska tänka och ta ett steg framåt....för viljan finns absolut men kunskapen att förstå hur det ska gå till är något jag får lära mig dag efter dag medan livet framskrider sakta men säkert i en ny era.
Fortsättning följer........
Tack så länge: mindinsin <3
Jag har läst dessa ord så många gånger och har alltid reagerat på detta just för att det var ju dessa ord jag motarbetades i under hela min barndom...paradoxalt...? Ja absolut : (
Eftersom jag växte upp i en s k "överlevnadstillvaro" som ni som redan har läst föregående stycken har förstått så hindrades jag att ha planer för mitt liv. Sjukt!!!
Mina föräldrar bråkade mycket och jag blev en "liten" medlare som alltså hamnade i lojalitetskonflikt dem emellan och kort sagt mådde skit av detta....men som ni vet så hittade jag "vägar" att hantera det sjuka runt mig och teg och led och stod ut...... + allt det andra jag upplevde som ni också har läst om innan.....härinne....
Mobbningen under hela min skoltid skapade hos mig endast en handlingsplan att inte utsättas för för mycket våld och hån och hot och trakasserier....vilket gav mig totalt värdelös utbildningsgrund som har "färgat" hela min vuxna tillvaro......och därefter har jag försökt fungera hjälpligt på arbetsmarknaden pga de talanger i min person jag ändå trots allt besitter : )
Men men.....det finns
tyvärr även dessa eländen nedan i min historia:
De sexuella övergreppen mot min person skapade hos mig "en annan överlevnadsinstinkt" i påtvingade goda tankar mot min omgivning för att inte hamna på dårhus eller för att stå emot lusten att hämnas genom att själv "döda" dem som skadade mig så illa.....Glad idag att jag inte har skadat någon annan trots allt eftersom jag är en vänlig själ.......
Så hur mycket jag än ville ha planer för mitt liv då för att kunna ha bra långsiktiga mål och även kortsiktiga mål blev de tyvärr "grusade" genom allt disharmoniskt destruktivt jag istället var tvungen att koncentrera mig på.
Under tiden jag sitter här och skriver så inser jag mer och mer hur oerhört stört liv jag har haft i det "fredliga landet Sverige i modern tid.
Detta gör mig så fruktansvärt hatisk och arg eftersom jag idag inte vet hur jag ska göra för att ha vettiga planer.....jag är bara glad för varje dag jag har utan våld och skrik och gap.....ett liv i frid utan ständig press från folk som egentligen fullständigt struntade i mina känslor bara det såg bra ut utifrån.
Falska vidraga fasad som döljer det "mentalsjuka" under ytan. : (
Men vi lär oss något nytt varje dag så inte ger jag upp även om det är en ovanlig tanke att få möjligheten att ha EN PLAN: ; )
Upp till kamp nu:
Så min "plan"/ tanke är nu att försöka ha både en kortsiktig och långsiktig plan på mitt liv och försöka finna ut hur jag ska göra för att få en vettig struktur på min vardag dag efter dag och inte bara vara en "överlevare" utan en "Levande" person som ger sig själv rätten att planera sitt liv och nå de önskvärda målen så långt det är möjligt.
Utan att någon hindrar mig och som de/den gjort som tidigare bara förstört för mig allt det jag försökt bygga upp trots allt i den "motvind" jag levde i och istället nu stöttar mig och samarbetar med mig i denna vettiga planering framöver.
Jag inser nu att jag varit "dumsnäll"/blåst som har stått ut med all skit och bara hanterade och var glad för få små trevliga "stunder".....men men hjärntvätt gör människor dumma i huvudet självklart eftersom vi inte får en enda ärlig chans att tänka tycka känna svara och argumentera emot. För då är vi i direkt opposition och det ville jag ju inte vara utan snäll och foglig som ett litet lamm uppfostrades jag till att uppföra mig och som skulle"beta snällt i den hage jag sattes i"
Så svårt att förlåta mig själv för så många år på skittillvaro.....men hade jag haft den kunskap jag numer har i mitt liv efter erfarenheterna så hade jag inte handlat så som jag gjorde...det är väl liten tröst i allt elände kanske ?.
Eftertänksamhetens kranka blekhet kommer ifatt och "kastar omkull mig med alla dessa tankar känslor och att jag nu är så arg som jag är idag är nog bara ett "friskhetstecken" egentligen....Jag har vaknat upp och nu måste jag fortsätta att leva så gott jag kan de år jag har framöver om livet vill mig väl.
Jag har en vid min sida numer som själv har planer för framtiden, min nya man och han vill inget hellre än att jag delar dessa planer med honom vilket jag naturligtvis gör men som sagt....jag känner mig som "Bambi på hal is" osäker hur jag ska tänka och ta ett steg framåt....för viljan finns absolut men kunskapen att förstå hur det ska gå till är något jag får lära mig dag efter dag medan livet framskrider sakta men säkert i en ny era.
Fortsättning följer........
Tack så länge: mindinsin <3
Kommentarer
Trackback
